SAMHÄLLSKUNSKAP I OLIKA PERSPEKTIV (UNIVERSELLT, GLOBALT, LOKALT OCH SÅ VIDARE) ---- på svenska ----: October 2016

Monday, October 31, 2016

Majoriteten vill ha förbud mot tiggeri ---- så här röstade man enligt Ipsos digitala enkätundersökning: 31 % tillåtet och 55 % förbjudet ----

Mer än hälften av stockholmarna vill förbjuda tiggeri. Det är en markant skillnad mot förra årets mätning, då 32 procent var för ett tiggeriförbud.

55 procent av stockholmarna tycker att tiggeri ska vara förbjudet i staden medan 31 procent tycker att det ska vara tillåtet. Det visar DN/Ipsos mätning. 13 procent har ingen uppfattning.

Resultatet indikerar att opinionen i Stockholm rört sig i mer restriktiv riktning. Frågan om tiggeri ställdes också i förra årets stockholmsmätning, då svarade en majoritet – 58 procent – att tiggeri bör vara tillåtet.

Ipsos analyschef David Ahlin ser två möjliga förklaringar till att resultatet ser annorlunda ut i år. Dels handlar det om undersökningsmetoden – skiftet från telefonintervjuer till digitala intervjuer – dels att ett antal ledande politiker delvis svängt om tiggeriet.

– Det här är bara en hypotes, men tiggeri är en fråga som en del upplever som obehaglig och känslig att svara på. Det kan finnas en tendens att man undviker att svara på ett sätt som kan kännas lite skambelagt när man blir utfrågad av en annan människa, man svarar i stället på ett sätt som uppfattas som socialt lämpligt, säger han.

Betyder det att årets resultat ligger närmare vad stockholmarna egentligen tycker?

– Mycket talar för det, i känsliga frågor finns en fördel med en anonym intervjumetod, säger Ahlin.

I en artikel på DN Debatt för ett drygt år sedan uppmanade barn- äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) och Martin Valfridsson, regeringens nationella samordnare för utsatta EU-medborgare, svenskarna att skänka pengar till organisationer som hjälper på plats. I somras lyfte civilminister Ardalan Shekarabi frågan om tiggeriförbud.

– De kan ha påverkat opinionen i en fråga som har varit lite känslig att diskutera, säger David Ahlin.

Årets stockholmsresultat ligger i linje med de nationella undersökningar om tiggeri som genomförts, exempelvis av Novus på uppdrag av TT. Även de undersökningarna har genomförts med digitala intervjuer i en slumpmässigt rekryterad respondentpanel.

I årets mätning svarar 66 procent att de inte ger pengar till tiggare, i fjol var det 54 procent. 17 procent svarar att de brukar ge pengar till tiggare någon gång i månaden eller oftare. I förra årets telefonundersökning svarade 35 procent att man brukar ge pengar till tiggare någon gång i månaden eller oftare.

– Jag tror inte att människors givarbeteende har förändrats så kraftigt, svaren kan sannolikt förklaras på samma sätt som när det gäller frågan om tiggeriförbudet, säger David Ahlin.

Ipsos ställde också frågan ”hur tycker du att man bör agera för att lösa situationen med tiggare i Stockholm?”. En stor majoritet, 65 procent, tycker att man bör stödja organisationer som hjälper på plats i länder som Rumänien.

Inställningen till tiggeri har ett starkt samband med röstning i kommunpolitiken. Bland Vänsterpartiets och Feministiskt initiativs väljare anser en klar majoritet att tiggeri bör vara tillåtet.

Bland Moderaternas och Sverigedemokraternas väljare anser en lika klar majoritet att tiggeri bör förbjudas. Även bland Socialdemokraternas väljare finns en majoritet för att förbjuda tiggeri.

– Det är en fråga som är väldigt politiskt polariserande. Det är sällan vi ser något så partiskiljande, V och SD kan inte stå längre ifrån varandra, säger David Ahlin.

Ipsos har under perioden 27 september till den 11 oktober intervjuat 768 röstberättigade väljare i Stockholms kommun genom digitala intervjuer i en slumpmässigt rekryterad respondentpanel.

LÄNK | KÄLLHÄNVISNING

Friday, October 28, 2016

Polisen i kris – men it-avdelningen är ljuset i mörkret

Polisen har hamnat i skottgluggen efter sin stora omorganisation. Antalet uppklarade brott har minskat och missnöjet i poliskåren är utbrett. Men det finns ett undantag i eländet – it-avdelningen.

LÄNK | KÄLLHÄNVISNING

Försvaret i landet Sverige

SOURCE

Wednesday, October 26, 2016

Han blir ny vd på Ericsson ---- Börje Ekholm ----

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

Clinton vill försvara och uttöka och minska kostnaderna för vården medans Trump vill avskaffa hela konceptet då han menar att staten inte ska tvinga individer att köpa sjukvårdsförsäkring. --->Hon vill också försvara tillgången till reproduktiv vård, göra läkemedel billigare och göra så att även papperslösa ska kunna få sjukvård på ett enklare sätt. --->Han vill göra läkemedel betydligt billigare genom att avreglera marknaden ett steg till vilket han menar kommer öka konkurrensen. Istället för Obamacare vill han öka incitamenten för människor att spara ihop pengar privat och på det sättet ta ansvar för sina/sitt ev. behov av sjukvård.

LÄNK | KÄLLHÄNVISNING

Tuesday, October 25, 2016

Snart sitter Sverige i FN:s säkerhetsråd ---- fred, frihet och mänskliga rättigheter ----

Regeringskansliet - Så ska Sverige göra skillnad

Debattartikel i Dagens Nyheter den 28 juni 2016 av utrikesminister Margot Wallström.

Sverige inröstat. Platsen i FN:s säkerhetsråd är en stor seger för svensk utrikespolitik och svensk diplomati. Vi är förvissade om att det ligger i vårt intresse att som ett litet, öppet och omvärldsberoende land bidra till och slå vakt om den internationella ordning där FN och dess säkerhetsråd är kärnan.

Sverige valdes in i FN:s säkerhetsråd. För ett halvår sen ansågs vi uträknade. I dag har vi en plats i säkerhetsrådet. Det är en stor seger för svensk utrikespolitik och svensk diplomati. För en regering som står för solidaritet och samarbete är säkerhetsrådsplatsen ett kvitto på att en global politik för hållbar fred och utveckling lönar sig. För FN innebär det att en av dess största bidragsgivare tar med sig engagemang och idéer men också krav på reformer och förändring, in i organisationens innersta rum.

Nu ska vi, under två år, ta vår del av det ansvar för internationell fred och säkerhet som ett medlemskap innebär. När vi den 1 januari 2017 tar plats vid det bord som kommit att bli en symbol för världspolitiken gör vi det dessutom som ordförandeland, samtidigt som FN:s nästa generalsekreterare tillträder.

Sveriges kandidatur drevs utifrån sakfrågor och med en tilltro till dialog och diplomati som verktyg. Fördjupade kontakter med många av världens länder har gett oss en bättre bild av hur dagens utmaningar uppfattas och upplevs, men också en grund för att föra fram vår syn på demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet och utveckling. Så ska Sverige arbeta också som medlem: lyssna till dem som berörs, försvara dem som behöver det och stå upp för det vi tror på.

Vi har en tydlig och ambitiös dagordning att utveckla i samråd med riksdagens partier och svenska organisationer, med andra rådsmedlemmar och det civila samhället som bärare av kunskap, med de länder som står på säkerhetsrådets dagordning och de som bidrar med personal till dess fredsinsatser:

Sverige avser bidra till säkerhetsrådets huvuduppgift: att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Det handlar om att föra en engagerad och initierad politik i de många frågor som står på rådets dagordning, men också om att ha beredskap att ta sig an nya kriser och konfliktorsaker. Rådet bestämmer mandaten för ett tjugofemtal fredsinsatser i så gott som alla världsdelar, antar sanktioner för att förhindra vapentillförsel till konflikter och ställer krav på nolltolerans för sexuella övergrepp begångna av fredsbevarare. Efter nordkoreanska provsprängningar, terroristattacker i Paris eller grymheter i Syrien vänder sig världen mot säkerhetsrådet, på samma sätt som den gör när fredsavtal sluts och behöver övervakas, såsom i Colombia. Framsteg följs ibland av låsningar, men det får aldrig tas till intäkt för att inte försöka. Besluten är bindande för samtliga 193 medlemsländer. Under de kommande två åren är det vår roll att bidra till att de blir så bra och effektiva som möjligt.
Konflikterna måste bli färre och freden mer hållbar. Förra årets hållbara utvecklingsmål och nya klimatavtal ingöt välbehövligt mod i det internationella samarbetet och stakade ut vägen mot en mer välmående värld. Nu behövs samma genombrott för arbetet för fred och säkerhet. FN måste samla sig för att på ett betydligt bättre sätt förebygga och hindra återfall i konflikter, inkludera kvinnor i fredsprocesser samt se sambanden mellan säkerhet, utveckling, klimat och jämställdhet. För Sverige är detta en självklar dagordning, som vi länge drivit och som vi tar med oss in i säkerhetsrådet. Förmågan att agera i tid måste skärpas och samarbetet med FN:s fredsbyggandekommission, där vi har ett djupt engagemang, måste förbättras. Världen har inte råd med något annat än att satsa på fred.
Mer öppenhet – som både mål och medel. Ökad transparens, representativitet och effektivitet är en målsättning för svensk FN-politik. Det var ett nyckelbudskap i vår kandidatur och blir en viktig dimension av vår tid som medlem. Vi vill se ett reformerat säkerhetsråd som begränsar användningen av vetot och som är lyhört för, och samarbetar med, andra utan att för den skull avsäga sig sitt ansvar. Också vårt eget arbetssätt ska präglas av transparens, på ett sätt som bidrar till både förankring och förtroende. Det behövs mer öppenhet, för att det är viktigt i sig, för att det bidrar till rådets legitimitet och, inte minst, för att vi tror att det gagnar resultatet.
Medlemskapet ska präglas av våra värderingar och principer. Svensk utrikespolitik vilar på en stadig grund av folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och en bred syn på säkerhet och utveckling. Det ska också säkerhetsrådstiden göra.
Sverige har en utrikespolitik, som bedrivs på flera arenor: EU främst, men också i FN. Vår Mellanösternpolitik är en politik för en fredsprocess som leder till en tvåstatslösning och för ett slut på Daesh hänsynslösa härjanden. Vår Ukrainapolitik står fast i sin övertygelse om genomförande av Minsköverenskommelserna, respekten för den europeiska säkerhetsordningen och kritiken mot överträdelser av internationell rätt inklusive FN-stadgan. Vår Malipolitik tar sig uttryck i trupp i FN-insatsen Minusma och poliser i EU:s insats för träning av säkerhetsstyrkor. I dessa och andra konflikter och kriser verkar FN och EU sida vid sida. Sverige ska fortsätta att bidra till båda och vi ska stärka samarbetet dem emellan. Ett starkt FN mår bra av ett starkt EU – och vice versa. Det måste bli slut på den artificiella diskussionen om att det skulle handla om antingen eller.

Om sex månader inleder vi vårt säkerhetsrådsmedlemskap. Vi gör det i en tid då osäkerhet och otrygghet sliter i människor runt om i världen, och där behovet av att gemensamt bygga hållbar fred och motståndskraftiga samhällen är tydligare än någonsin. Vi gör det, eftersom vi är förvissade om att det ligger i vårt intresse att som ett litet, öppet och omvärldsberoende land bidra till och slå vakt om den internationella ordning där FN och dess säkerhetsråd är kärnan. Och vi gör det för att vi tror på att vi kan göra skillnad – genom vår politik, våra värderingar och vårt engagemang.

LÄNK | KÄLLHÄNVISNING ---regeringskansliet---